Mie

...är lika problemtiskt varje år när solen visar sig!

 

Jag precis som många andra känner säkert igen sig i dagens klädproblem...solen lyser och jag går ut på balkongen för att testa om det är tillräckligt med shorts och t-shirt...genom att bara titta ut får jag uppfattningen att det är rätt klädval...balkongkänslan säger detsamma...men får jag rätt bild av väderläget ?! Ska jag behöva ångrar mig under hela min utevistelse att jag faktiskt valt fel kläder?! Problematiken är stor...jag ser det nästan snäppet värre än ett i-landsproblem. Och lättare blir det ju inte när jag möts av både långbyxor och jackor på vägen...jag känner blickar som säger att du är inte på solsemester. Jag börjar känna en gnutta ångest över mitt klädval, men jag står mig fortfarande stark och visar i alla fall utåt att jag trivs i mina gröna shorts och vita t-shirt. Ju närmare stan jag kommer ser jag en och annan med shorts...någon har till och med sandaler?! Har jag valt rätt?! Är sommaren på väg?! Jag tittar upp mot himlen och möts av något väldigt blått och en och annan vit dunfläck...klädvals tankarna har snurrat i huvudet under hela min utesvistelse...men när jag är på väg hem bestämmer jag mig för att det va ett helt rätt val. Jag börja känna aningens småkänslor av svettningar och med ett leende på läpparna känner jag att blickarna på min charterssemester stil är borta...det är jag som tittar svettigt på de som går runt i jackor och långbyxor. 

 

Frågan som du säkert ställer dig och något som inte framgår i texten är vad jag i själva verket skulle göra utomhus och i stan för den delen...ett stammisbesök hos optikern och det verkar som att jag blivit en av alla dem som har pollenallergi, men det är ännu inte helt i kryssat. Jag slussas vidare till CSK för att se vad dem har att säga, att mitt frikort är slut grämer mig något men jag kommer genast att börja på ett nytt. Känner jag mig väl så kommer det att fyllas inom en snar framtid. En god gärning har utförts...jag har nämligen anmält minimannen till borettloppet i förmån till barncancerfonden. Vi ska springa tillsammans han och jag och det är verkligen ett lopp som passar mig rent längdmässigt 400 meter perfekt och dessutom i sällskap med minimannen kan det ju inte bli bättre!

 

...det oväntade, det helt ofattbara, ja nästintill något jag inte kunde trott om mig själv!

 

Men hör och häpna sätt er stabilt, jag har knåpat ihop nästintill max antalet sidor på den vetenskapliga rapporten som skulle ha sitt huvudämne i hållbar utveckling...jag är fortfarande i chock i mitt worddokument står det att jag är inne på min 15:de sida...visst det är inte bara textinnehåll men 11 av dem är det ren och skär text som min koncentrationsförmåga stirrat sig blind på hela veckan. Jag kom fram till att jag aldrig varit så engagerad i ett arbete förr...i själva verket kanske inte detta är ett stort ögonblick för andra, kanske inte ens värt att dela med sig av men jag andas av lättnad...tänker fira det stort innan betyget är satt...för jag kommer va nöjd oavsett...eller nej det kommer jag inte att vara men ett godkänd är fullt tillräckligt!

 

Gårdagen bjöd på tjejlopp i tivoliparken, något jag hoppas ni inte missat från företagsbloggen...jag och Lova motionerad så fint i form av gång...en träningsform som kanske inte är fullt lika effektiv som den snabbare varianten springning...men någon träningsform är ju bättre än ingen alls. Efter avslutat lopp bjöds det på vatten, livets dryck...men som de manligheter vi har på företaget tog de tag i grillningen...så inte bara vatten utan korv och MER om man såväl ville lyxa till det lite på en onsdag, det är ju trots allt lillördag! Något mindre lyxigt va regnet som valde att sippra ut från himlen efter avslutat lopp och duschen som väntade var mer än välbehövlig för både regn och svett...det är då det händer...en schampooflaska ramlar mellan badkarskanten och väggen...den blir liggande där och jag känner att det kommer att bli dagens i-landsproblem att fiska fram den...

 

Jag fick en bild av krönikören och bloggaren Iversen på en colaflaskan hon fått tag på båten mellan Danmark och Tyskland...en sån flaska med namn...en sån som alla andra redan hittat sitt namn på, ja förutom mohammed då för det va väl ett av namnen dom missat. Hans namn kanske också kan hittas utomlands precis som mitt...lyckan är total...jag kan inte bärga mig förrän flaskan kommer att bli min!

 

...precis det jag håller på med!

 

Det ska vara en vetenskaplig rapport som hela livet ska fokuserar på...hållbar utveckling, biosfärområde och tematiskt arbete...begrepp som snurrar i huvudet och jag tror på nån form av framhoppning i tiden och vill egentligen bara att allt ska vara klart så att jag kan gå på "semester"! Vilket det egentligen bara kommer att bli i 4 dagar och då åker vi till Barcelona med våra bleka kroppar...intensiv solning och mycket shopping är väl det jag hoppas på. Just nu pausar jag bara i mitt rapport skrivande...det är pauser som att diska och vika tvätt som känns tillåtna...men jag ska inte klaga jag har valt det själv och förhoppningsvis blir jag lite smartare på kuppen!

 

Bloggen står ofta till sidan för marknadsföringsarbetet på företaget...men visst är det spännande att se statistik över hur många som verkligen ser de olika inläggen och att det är så trevligt deltagande i tävlingarna. Jag är mer än nöjd över de nya möjligheter som erbjuds...

 

Jag vill därför ännu en gång slå ett slag för MORSDAGS TÄVLINGEN på Conditori Fantasis facebook :)

 

 

 

...jag som ansåg mig själv ha så mycket tid över med tanke på alla självstudiedagar högskolan bjöd på...men tidsoptimisten hade fel och jag känner genast kniven i ryggen...men som tidigare känt jobbar jag bäst under press, så detta bör också lösa sig precis som allt annat...

 

vissa saker i livet får flytta sig åt sidan helt enkelt...prioretering kallas det och just nu har jag hamnat i ett dåligt flow där träningen har prioreterats bort...jag skaffar gymkort och är aktiv som aldrig förr och sen dör det ut men idag är det måndag och det betyder väl att mitt nya liv börjar idag!

 

trots vissa prioreteringar har i alla fall en SM-Final i handboll live hunnits med...IFK var så nära vinst att det blev en obehaglig känsla i hela skandinavium...men silver är ju inte fel det heller! tråkigt nog slutade inte den negativa trenden där utan det va nån som hade roat sig med att göra inbrott i bilen...obehagligt och förjävligt...ett parkeringshus med sisådär 1000 bilar och vår verkade vara spännande...bilen gick att köra hem i alla fall så det va bara en bilolycka som fattades och det lyckades vi ju också köra förbi...vi får väl va glada att det inte va vi som hamnade i den...men synd för den som väjde för älgen...

 

på schemat står även videanalys och bedömning...otur att jag missuppfattat uppgiften men hoppas att det finns kryphål för sånt också...

 

 

...eftersom isoleringen inte är bättre än att jag hör när grannarna nyser!

 

Det är nu jag inser att det kanske inte var helt märkligt att väktaren kom på oväntat besök...själv ser jag nysningar och fest som bagateller i vardagen och det är något man får leva med rent ljudmässigt...annars finns det ju lämpligare boende där grannarna inte vistas inom samma radie!

 

Det kan hända att bloggen har blivit lite åsidosatt den senaste veckan...något som är helt försvarligt då jag är en av bloggarna i en helt nykläckt blogg, en blogg om företaget...något både du och jag har saknat,  besöksstatistiken går inte att jämföra med min då jag blir nästintill obefintlig!

 

Gårdagen bjöd på årets första lopp, nämligen vårruset i Malmö...jag är ingen klassisk löpare, jag skulle vilja kalla mig gångare något som mer är min grej efter knäskadan jag ådrog mig för ett år sedan. Frågan är hur länge man kan skylla på den där gamla skadan?! Jag antar att det är precis till den dagen det inte gör ont och jag rehabtränat klart...något som säkerligen ligger inom några års radie. Min aktivaste träning ligger inte på gymmet just nu...jag har inte "hunnit"...finns det något som heter att man inte hinner jag har tänkt om i den frågan och anser mer att det är en prioreteringsfråga! För visst hade jag kunnat gå till gymmet efter dagens dubbelpass med start på förskolan för att fortsätta på office...men jag tänkte på hälsan i en stressrelaterad bemärkelse samtidigt som soffan kändes lockande. Tillbaka till vårruset, vi och 7000 andra hade hittat till Malmö...systrarna E och Ax valde spring kolummen medan jag tog jogging kolummen...vettigt av oss kan tyckas. Värre va det med en hel del andra på plats som ansåg sig vara i bättre form än vad verkligheten visade...frågan är varför man placeras sig i "spinga fort" kolummen (hur man nu definerar springa fort...luddigt!) när man har barnvagn och verkar ha i närmaste tanken att gå eller de tjejgäng som har en bredd av storlek större och går tillsammans 3 st i bredd för att inte ens ha en uns om att gå till sidan när dessa aktiva löpare ska förbi...men visst är det bra att alla människor av olika sort valde att hitta sig till loppet men förnuft och ärlighet är ju också bra egenskaper...