2013-03-31
22:02:33
Påsk en högtid
...som inte firas fullt lika aktivt som jul, vilket mest ses som positivt då julen är stressens högtid!
För att inte komma allt för långt från ämnet tillbringades min långfredag i det gula varuhuset, för att vara mer exakt befann jag mig i Ullared! Och jag kan tillägga att vi inte va ensamma på plats...tanken att shoppa va det mer än vi som hade som mål. Det var trångt, jag vill säga något av det värsta jag varit med om. Mer shopping kommer det att bli men dock inte i påsktider...hemmet har numera fått nya handdukar och stekpannor vilket är en positiv detalj! Det gula varuhuset är ett fenomen de flesta känner till, då kanal 5 hjälpt till att informera om detta. Även under gårdagens jobb kom detta på tal med kollegorna och en av de manliga kunderna var inte sen att lägga in en kommentar om att han kände samtalet hemifrån!
Gårdagen tillbringades i vanlig ordning på företaget för att ta den blänkande bilen till staden som jag tillbringade min uppväxt i. En date med minimannen stod på schemat, men även en date med en något mindre filur och hennes familj. Kul med alla dessa kids som föds till världen! Jag och minimannen hade något form av testa på alla cyklar och bilar från förrådet eftermiddag, han var nöjd och jag hade kul så vi hade det bra! Och som pricken över i:et tändes grillen, jag hoppas på mer av den varan i sommar :)
En dag kvar av påsken återstår och då slår vi på stort med att gå på påskmiddag! Vilken helg, jag känner mig sund :) som en liten parentes har inlinsen varit ute på premiär, jag hoppas på mer sol och mindre grus på vägarna!
2013-03-25
22:21:00
livet som 26
...har ännu inte varat i allt för många timmar, så jag ser mig som 25 tills jag kommer i ordning med de nya siffrorna!
det har varit firande i dagarna två! Lördagen bjöd först på 6 timmars jobb...på företaget har även den mycket tråkiga och hemska händelsen framkommit, att allas vår Irene lämnat denna jord. Visst har det varit lite sorg på företaget för hon har ju ändå haft en roll, som en av de bästa stammisarna. Kvinnan som gärna sjöng en sång, hjälpte till med skadehantering av personalen, kunde 10 språk, ville gärna tända ljusen och vara allmänt hjälpsam. Tankarna har gått till krutkvinnan Irene...
Lördagen va det festligheter inbokat på lasarettsboulevarden, vänner i massor vilket betyder fantastiskt sällskap! Fina och grymma presenter hade dem med sig! Mitt nya aktiva liv ska börja, finns liksom ingen återvändo nu är mattan, balansplattan, träningstidningen och barsen här och jag har alla möjligheter att börja till beach 2013. Min ipad, ja läs MIN ipad jag kan inte få nog av att visa min glädje över denna investering, den har fått tillbehör av en oerhört praktisk penna. Jag har skaffat ett beroende som jag inte hade behövt, men för att spara ryggen i denna ålder är det en bekvämlighet sak att kunna luta sig tillbaka i soffan när jag vill läsa bloggar och annat spännande som finns att göra. Något mindre roligt va den lilla påhälsning kl.22.55, det va ingen mindre än väktaren...detta är första gången något sånt drabbar oss och vilken tidpunkt! Nån granne hade förmodligen en dålig dag och pallade inte trycket från musiken som inte hördes ut i trappen, NEJ för det gjorde den inte det höll väktaren med om, sen att isoleringen mellan lägenheterna inte är på topp är ju sin sak men man är ju väldigt välkommen att komma in själv och säga hej också annars har man nog inte i ett lägenhetshus att göra...men men alla är vi olika och vissa har förmodligen inte fått någon vettig uppgift i livet förutom att störa sig på andra! Men det får bli festpaus för en helg i alla fall och då är det inte för grannens skull utan mer för min egen kropp och själs. Sammanfattningen av kvällen var ändå på topp!
Pensionär som man är vaknar jag 6.20 på självaste födelsedagen, kan det vara en tidsintällning i kroppen eller är det min ålderdom som gör sig påmind?! Jag låter det vara osagt och avvaktar på vidare morgonbeetende. Efter gårdagens klagomål var det inte värt att börja röja i denna arla morgonstund men kl.8 va det på sin plats att lägenheten fick sig det utseendet den är värd att ha...För att vänta in dagens gäng med en något mindre ålder! Vi åt gelatoglass som "putade eld" och det va "longer" i lägenheten lyckan var total :)
Trots åldersökning finns det inte paus i livet...skolan kallade och det var småkryps jakt, vilket jag ställde mig negativ till när de dessutom skulle flytta in i lägenheten. Skadedjur vill man ha bort och inte in, men för en gång skull kan man glädjas åt kylan, då inte de otäcka krypen vågar visa sig ännu, det blev alltså inte mer levande än mig, Filip och växterna i hemmet! Projekt 2 var att plantera fröer i vår närhet, jorden tyckte läraren att man kunde ta utifrån. Jag ansåg att det inte skulle se bra ut om jag smög runt i rabatterna för att få med mig jord in så jag inhandlade mitt livs första blomsterjord, kan innebära en del vuxenpoäng! Även en lime inhandlades i hopp om att ett en kärna att plantera, sannolikheten är liten men den va tom på kärnor...istället fick det bli gurka, kvisttomat och tulpan. Tulpanens frö kallas nog för lupin men google hade inte de bilderna jag hade behövt för att vara säker på att jag valt rätt del av tulpanen att plantera...men det återstår ju att se!
2013-03-15
16:59:00
studentlitteraturen är inte vad den borde vara
...och då menar jag naturligtvis att den borde vara på ett språk som jag kallar för svenska!
84 sidor och jag har inte ens börjat ta mig framåt, detta kommer förmodligen bli en utmaning jag kommer att ge upp efter någon sida. För mig är det obegripligt varför ett svenskt författarpar ger ut en bok på engelska men inte svenska. Ekvationen går inte ihop och för tillfället är det, det min koncentration hamnar på. Jag nöjer mig inte med argument som att det måste vara engelsk litteratur i kurslistan, ska det var engelska ska det va på riktigt och boken ska inte vara skriven av svenskar...
i-landsproblemen växer på hög!
2013-03-14
15:04:00
jag kan cykla...
...det är bara det att jag undviker det!
Sen jag flyttade till det skånska landskapet har frågan om min förmåga att cykla kommit på tal både en och två gånger. Kan Mie verkligen cykla?! Ja trots motorisk nedsättning, den motorsika nedsättning är mitt eget och säkert andras sätt att se på min motorik. En sköterska och sjukgymnast har också nämnt någon detalj om att den kanske inte är hundra procentlig, men det är inte i den form så att det kallas för handikapp. Det märks ju framför allt de få gånger jag varit på friskis och svettis medelpass, för övrigt en träningsform som inte passar mig. Jag jobbar helst med en del av kroppen i taget, där det inte är motoriskt påfrestande. Passande ämne då det är på tapetern i skolan just nu, motoriska övningar är viktiga, då det kan påverka framtiden. Jag fick väl för lite stimulans när jag va liten, liksom tvingades dricka mjölk. Mindre mjölk och mer motorik övningar och jag hade förmodligen haft ett enklare liv, men det är ilandsproblem uppväxten var det inte nåt fel på annars!
För att inte trilla för långt från ämnet, det är cyklingen som intresserar många. Min historia med cyklar inblandat har bara gått i en negativ bana. Det började redan när jag fick en cykel utan fotbroms, så här i efterhand var inte beslutet helt klokt att ge mig denna typ av cykel. Men framför allt inte att provcykla den i nedförsbacke, något som resulterade i krock med sten och träd och fall i brännässlor. Andra gången körde jag sönder ett staket där hemma vid lekplatsen. De ända cyklarna jag har trivts på är variant mindre dvs bmx, minicykel och sparkcyklen som är en favorit. Oturen med cyklarna slutade inte när åren gick, tvärtom det handlar om tecken på att jag inte borde hantera cyklar. 2 cyklar som har blivit snodda och nu har låset rostat alternativ frysit fast. Cykling kommer hedanefter endast ske i krissituationer där andra alternativ är uteslutna. Men så länge hoppas jag att låset på cyklen håller sig i det skick det är, jag kan inte ta den och ingen annan heller. Verkar förnuftigt! Dör jag i förtid blir väl det på en cykel...
2013-03-12
19:51:51
En förändrad vecka!
...det är inte alltid det blir som planerat, en fullspäckad vecka blev till en mer chill vecka!
Två lärare sjuka, vilket innebär två föreläsningar mindre, ingen stress med engelsk litteratur vilket jag inte ser som
något negativt! Synd för de som är sjuka men det finns möjligheter att det stoppar andra sjukdomar som man får av stress. Min engelska förmåga är inte i toppform, jag skulle vilja säga inte i form för litteratur läsning. Jag kommer att göra allt jag kan för att få någon insikt i texten, att inte utvecklingen gått längre fram så att man kunde skannat in texten och fått den översatt.
Med ledighet innebär det även tillfälle för shopping! Dagens inköp en IPad, hemmet är nu utrustat med diverse nödvändiga Apple produkter. Vilken glädje på lasarettsboulevarden!
Imorgon blir det morgon powerwalk till förskolan om vädret är på min sida!
2013-03-10
19:55:00
24 timmar kan vara för lite!
...bloggen lyser med sin frånvaro, liksom allt mitt bloggläsande!
Den senaste veckan eller jag vill säga de senaste veckorna har mina dygn förkortats med några timmar känns det som, eller så har det helt enkelt varit för mycket att göra och tänka på. Det är ju skola, jobb, socialisering och en del självstudier som kretsar under dygnets timmar. Jag tror självstudierna tar mest tid, det är då jag åker till Malmö och shoppar, tar en lunch på stan eller gör något annat som också är väldigt utvecklande.
Nytt på skolfronten är en ny praktikplats spännande och utmanande, men hade jag fått bestämma hade jag varit kvar på min förra. Perfekt gångavstånd och en bättre avdelning är nog inte så lätt att hamna på igen. Fördelen med att ha en närliggande förskola är att man får mer sömn och dessutom slipper man gå vilse. Trots att jag kollat upp förskolan med bil och hjälp av Filip blev det genast ett problem att hitta, kanske inte helt oväntat med tanke på mitt lokalsinne. GPSen på telefonen hjälpte mig genom landsväg och åker, men jag hittade och 10 minuter försenad anländer jag till kidsen. Får säga att jag ändå blev imponerad av min förmåga att inte bli mer försenad!
Det är mycket som kretsar runt skolan nu. Fredagens examination kunde minst sagt jämföras med mötet med någon av de mest speciella kunderna på företaget. Jag menar ju självfallet inte mina studiekamrater utan läraren, handledaren kalla henne vad man vill men vi sjunger inte samma melodi. De som är mest negativa har gjort bäst ifrån sig, jag är inte riktigt beredd att hålla med. För mig handlar det mer på vilket sätt man gör det. Vi fick en diss av läraren och en och annan hiss av studiekamraterna, läraren har svårt att peka på den svaga punkten men hon menar att det hon säger är rätt.
En bra avslutning på veckan resulterade i ett besök hos minimannen som alltid sprider ny energi och glädje! Minimannen som blivit större på bara nån vecka, det sprutar ord ur munnen på killen. Det är så kul att höra på allt nytt som dagens favorit ord "bajsumpa bajsumpa"... :)
2013-03-03
17:43:40
tillbaka i verkligheten
...4 dagar i Trysil gick lite för snabbt, men riktigt bra!
Starten på resan kunde ju börjat bättre om inte mina klantnerver hade visat sig, en armbåge i kaffekokaren och olyckan är ett faktum. Ett golv, en gardin, en matta, ett element och x antal skåpsluckor behövde helt plötsligt saneras och en brännskadad fot. I princip kokande kaffesump över hela mig, det va inte bara den förbannade saneringen av inventarier som behövdes göras, även jag behövde saneras och allt detta 20 minuter innan avfärd. Jag är inte nöjd med min klantighet, men jag klarade i alla fall resten av resan smärtfritt!
Sol, vindstilla och riktigt bra snö mer kan man inte begära när man anländer till ett snölandskap. Min tanke att åka skidor i blindo infann sig redan innan första åket, vilket även blev en verklighet. Min syn blev helt plötsligt nästan perfekt, jag såg det jag ansåg mig behöva se och nu är det ju inne med så färgglada kläder som möjligt, vilket jag bara ser som positivt. De nya skidglasögonen lånades ut och jag fick användning av mina kidz goggles i rött. En semester till Trysil är så mycket mer än bara skidåkning, bara afterskin är en viktig och stor del. Att vara "ute" och vara klädd i vinterutrustning sådär lagom trött är egentligen inget man kan jämföra med en vanlig utekväll. En ny skidresa hade varken jag eller mitt knä bangat för. För visst har mitt knä skött sig lika exemplariskt som resten av kroppen! Inte en vurpa har infunnits sig trots min hastighetsmätning på 56.4 km/h, kaloriförbränning och antal fallmeter har gjorts statistik på.
Hemresan gick bra med bilköer och annat man får räkna med när man är ute på de svenska och norska vägarna. Så nu är man tillbaka till verkligheten och det känns knappt som man varit ute på resande fot i ett annat land. Men ögat är läkt och jag kan se färger och konturer, vilken lyx!
För att inte komma ifrån semesterfirandet allt för mycket blev det en trip till väla och ikea för lite shopping. Kvällen kommer gå i ensamhetens tecken med chill och tvättvikning...
