Mie

redan nu när jag ska börja känner jag att minnet sviker...men de e ju förmodligen de bästa upplevelserna som bör komma fram när jag tänker...eller varför inte kolla igenom bildarkivet!

om jag inte missminner mig helt fel...så va årets första fest för allas vår vän emma när hon skulle bli ett år äldre...en trevlig tillställning...en fest som präglades av en ond ögoninflammation...man är ju glad att man inte e den där lampmänniskan i festliga sammanhang...även året som började med tvål inslag på fest något jag hoppas inte faller bort! inte att förglömma att nämna årets personalfest...vad mer behövs tilläggas mina kollegor måste va de bästa :)

jag fyllde 22 år egentligen tycker jag det kan räcka med födelsedagar för min del nu...22 e väl en bra ålder i några år till i alla fall...men de blev en jäklar fest i alla fall :)

året har inte bara präglats av fest...även fast jag inte kan sticka under stolen med att det har varit mycke av den biten...jag har ju blivit faster till 2 till små liv...amanda 090521...william 090603...lyckan är total o jag har 5 små liv som ligger mig varmt om hjärtat...det är en lyx att ha 5 kids utan att behövt föda dom själv :)

inte att förglömma årets gotlandsemester med min kollega/vän/semesterpolare kärt barn har många namn även kallad johanna sjöbeck...en semester som både började o slutade på topp...en lite krock däremellan...men att få leka som ett barn i vattenlandet...trots att vi kunde fått skador för livet på diverse delar...vi har blivit kompisar med marko...satt spår på personalen på gotlandsfärjan...hängt i väderkvarnar...ätit glass till lunch...bott i ett ålderdomshem...hittat nya vänner...klättrat på gotlandsmuren...träffat hela politikereliten...varit med i tv...o sjukt mycket mer! en semester som ska återupplevas om några år då förhoppningsvis vi har bihang o barn med...inte för att vi hade tråkigt själva utan för att livet utvecklas o de e en bättre anledning att hänga på kneippebyn!

jag har både börjat o avslutat studier...vatt på utbildning i linköping...blivit volontär på viktväktarna...

o så kom smällen jag inte va beredd på...10 dec o jag tror det är en omstart på mitt liv eller nåt...en smäll på käften som jag själv inte riktigt hunnit smälta...för första gången i mitt liv bli inlagd på sjukhus...transpoteras runt som ett jävla kolli...ett ansikte som förlamas när det vill...blodprov i mängder...en rädsla jag själv vill gömma...

och jag har insett att alla människor runt omkring betyder nåt speciellt var o en! o det betyder verkligen mycket! det vissa människor säger till en kan bara inte passera man får sig en tankeställare o blir förhoppningsvis en lite bättre människa...men ni e bäst o jag hade inte haft ett år som detta om ni inte joinat mig :) 2009 är en historia vi inte vill glömma...vissa delar hade vi kunnat radera men ett liv e inte alltid på topp så e de bara!

så mina vänner...föräldrar...kollegor o ni som vet att ni e ni god fortsättning...eller nåt i den vuxna stilen 2010 kommer förhoppningsvis bli lika bra om inte bättre än 2009...

jag kommer alltid att förbli galen...men jag ska bli en bättre människa...man kan försöka mer kan jag inte det finns inga garantier...nånstans måste jag smälta o inse...jag säger att jag gjort det men jag vet inte om de e sanningen..."mie du har väl insett?! att du inte kan hålla på såhär?!" vad ska jag svara?! det finns väl bara ett rätt svar på den frågan...man svara inte fel för de tycker ingen om...de e alltid lättare o va på andra sidan o säga hur det ska gå till...jag har tappat bort instuktionsboken till mitt liv...jag ska leta upp den o försöka göra vad jag lovat alla! de kan ta tid...mer tid än vad alla andra förmodligen kommer att ha tålamod till...men jag vill bara att ni ska vet att det ni säger sjunker in o svider ibland...helt rätt jag behöver nog få lite käftsmällar innan jag fattar...

 

ni e bäst i vilket fall!