2013-05-27
11:32:00
kläder...
...är lika problemtiskt varje år när solen visar sig!
Jag precis som många andra känner säkert igen sig i dagens klädproblem...solen lyser och jag går ut på balkongen för att testa om det är tillräckligt med shorts och t-shirt...genom att bara titta ut får jag uppfattningen att det är rätt klädval...balkongkänslan säger detsamma...men får jag rätt bild av väderläget ?! Ska jag behöva ångrar mig under hela min utevistelse att jag faktiskt valt fel kläder?! Problematiken är stor...jag ser det nästan snäppet värre än ett i-landsproblem. Och lättare blir det ju inte när jag möts av både långbyxor och jackor på vägen...jag känner blickar som säger att du är inte på solsemester. Jag börjar känna en gnutta ångest över mitt klädval, men jag står mig fortfarande stark och visar i alla fall utåt att jag trivs i mina gröna shorts och vita t-shirt. Ju närmare stan jag kommer ser jag en och annan med shorts...någon har till och med sandaler?! Har jag valt rätt?! Är sommaren på väg?! Jag tittar upp mot himlen och möts av något väldigt blått och en och annan vit dunfläck...klädvals tankarna har snurrat i huvudet under hela min utesvistelse...men när jag är på väg hem bestämmer jag mig för att det va ett helt rätt val. Jag börja känna aningens småkänslor av svettningar och med ett leende på läpparna känner jag att blickarna på min charterssemester stil är borta...det är jag som tittar svettigt på de som går runt i jackor och långbyxor.
Frågan som du säkert ställer dig och något som inte framgår i texten är vad jag i själva verket skulle göra utomhus och i stan för den delen...ett stammisbesök hos optikern och det verkar som att jag blivit en av alla dem som har pollenallergi, men det är ännu inte helt i kryssat. Jag slussas vidare till CSK för att se vad dem har att säga, att mitt frikort är slut grämer mig något men jag kommer genast att börja på ett nytt. Känner jag mig väl så kommer det att fyllas inom en snar framtid. En god gärning har utförts...jag har nämligen anmält minimannen till borettloppet i förmån till barncancerfonden. Vi ska springa tillsammans han och jag och det är verkligen ett lopp som passar mig rent längdmässigt 400 meter perfekt och dessutom i sällskap med minimannen kan det ju inte bli bättre!
2013-05-23
18:42:23
Chocken...
...det oväntade, det helt ofattbara, ja nästintill något jag inte kunde trott om mig själv!
Men hör och häpna sätt er stabilt, jag har knåpat ihop nästintill max antalet sidor på den vetenskapliga rapporten som skulle ha sitt huvudämne i hållbar utveckling...jag är fortfarande i chock i mitt worddokument står det att jag är inne på min 15:de sida...visst det är inte bara textinnehåll men 11 av dem är det ren och skär text som min koncentrationsförmåga stirrat sig blind på hela veckan. Jag kom fram till att jag aldrig varit så engagerad i ett arbete förr...i själva verket kanske inte detta är ett stort ögonblick för andra, kanske inte ens värt att dela med sig av men jag andas av lättnad...tänker fira det stort innan betyget är satt...för jag kommer va nöjd oavsett...eller nej det kommer jag inte att vara men ett godkänd är fullt tillräckligt!
Gårdagen bjöd på tjejlopp i tivoliparken, något jag hoppas ni inte missat från företagsbloggen...jag och Lova motionerad så fint i form av gång...en träningsform som kanske inte är fullt lika effektiv som den snabbare varianten springning...men någon träningsform är ju bättre än ingen alls. Efter avslutat lopp bjöds det på vatten, livets dryck...men som de manligheter vi har på företaget tog de tag i grillningen...så inte bara vatten utan korv och MER om man såväl ville lyxa till det lite på en onsdag, det är ju trots allt lillördag! Något mindre lyxigt va regnet som valde att sippra ut från himlen efter avslutat lopp och duschen som väntade var mer än välbehövlig för både regn och svett...det är då det händer...en schampooflaska ramlar mellan badkarskanten och väggen...den blir liggande där och jag känner att det kommer att bli dagens i-landsproblem att fiska fram den...
Jag fick en bild av krönikören och bloggaren Iversen på en colaflaskan hon fått tag på båten mellan Danmark och Tyskland...en sån flaska med namn...en sån som alla andra redan hittat sitt namn på, ja förutom mohammed då för det va väl ett av namnen dom missat. Hans namn kanske också kan hittas utomlands precis som mitt...lyckan är total...jag kan inte bärga mig förrän flaskan kommer att bli min!
2013-05-21
11:13:59
vetenskapligt...
...precis det jag håller på med!
Det ska vara en vetenskaplig rapport som hela livet ska fokuserar på...hållbar utveckling, biosfärområde och tematiskt arbete...begrepp som snurrar i huvudet och jag tror på nån form av framhoppning i tiden och vill egentligen bara att allt ska vara klart så att jag kan gå på "semester"! Vilket det egentligen bara kommer att bli i 4 dagar och då åker vi till Barcelona med våra bleka kroppar...intensiv solning och mycket shopping är väl det jag hoppas på. Just nu pausar jag bara i mitt rapport skrivande...det är pauser som att diska och vika tvätt som känns tillåtna...men jag ska inte klaga jag har valt det själv och förhoppningsvis blir jag lite smartare på kuppen!
Bloggen står ofta till sidan för marknadsföringsarbetet på företaget...men visst är det spännande att se statistik över hur många som verkligen ser de olika inläggen och att det är så trevligt deltagande i tävlingarna. Jag är mer än nöjd över de nya möjligheter som erbjuds...
Jag vill därför ännu en gång slå ett slag för MORSDAGS TÄVLINGEN på Conditori Fantasis facebook :)
2013-05-13
12:04:00
när det inte blir som man tänkt sig...
...jag som ansåg mig själv ha så mycket tid över med tanke på alla självstudiedagar högskolan bjöd på...men tidsoptimisten hade fel och jag känner genast kniven i ryggen...men som tidigare känt jobbar jag bäst under press, så detta bör också lösa sig precis som allt annat...
vissa saker i livet får flytta sig åt sidan helt enkelt...prioretering kallas det och just nu har jag hamnat i ett dåligt flow där träningen har prioreterats bort...jag skaffar gymkort och är aktiv som aldrig förr och sen dör det ut men idag är det måndag och det betyder väl att mitt nya liv börjar idag!
trots vissa prioreteringar har i alla fall en SM-Final i handboll live hunnits med...IFK var så nära vinst att det blev en obehaglig känsla i hela skandinavium...men silver är ju inte fel det heller! tråkigt nog slutade inte den negativa trenden där utan det va nån som hade roat sig med att göra inbrott i bilen...obehagligt och förjävligt...ett parkeringshus med sisådär 1000 bilar och vår verkade vara spännande...bilen gick att köra hem i alla fall så det va bara en bilolycka som fattades och det lyckades vi ju också köra förbi...vi får väl va glada att det inte va vi som hamnade i den...men synd för den som väjde för älgen...
på schemat står även videanalys och bedömning...otur att jag missuppfattat uppgiften men hoppas att det finns kryphål för sånt också...
2013-05-03
21:04:08
På lasarettsboulevarden är man aldrig ensam...
...eftersom isoleringen inte är bättre än att jag hör när grannarna nyser!
Det är nu jag inser att det kanske inte var helt märkligt att väktaren kom på oväntat besök...själv ser jag nysningar och fest som bagateller i vardagen och det är något man får leva med rent ljudmässigt...annars finns det ju lämpligare boende där grannarna inte vistas inom samma radie!
Det kan hända att bloggen har blivit lite åsidosatt den senaste veckan...något som är helt försvarligt då jag är en av bloggarna i en helt nykläckt blogg, en blogg om företaget...något både du och jag har saknat, besöksstatistiken går inte att jämföra med min då jag blir nästintill obefintlig!
Gårdagen bjöd på årets första lopp, nämligen vårruset i Malmö...jag är ingen klassisk löpare, jag skulle vilja kalla mig gångare något som mer är min grej efter knäskadan jag ådrog mig för ett år sedan. Frågan är hur länge man kan skylla på den där gamla skadan?! Jag antar att det är precis till den dagen det inte gör ont och jag rehabtränat klart...något som säkerligen ligger inom några års radie. Min aktivaste träning ligger inte på gymmet just nu...jag har inte "hunnit"...finns det något som heter att man inte hinner jag har tänkt om i den frågan och anser mer att det är en prioreteringsfråga! För visst hade jag kunnat gå till gymmet efter dagens dubbelpass med start på förskolan för att fortsätta på office...men jag tänkte på hälsan i en stressrelaterad bemärkelse samtidigt som soffan kändes lockande. Tillbaka till vårruset, vi och 7000 andra hade hittat till Malmö...systrarna E och Ax valde spring kolummen medan jag tog jogging kolummen...vettigt av oss kan tyckas. Värre va det med en hel del andra på plats som ansåg sig vara i bättre form än vad verkligheten visade...frågan är varför man placeras sig i "spinga fort" kolummen (hur man nu definerar springa fort...luddigt!) när man har barnvagn och verkar ha i närmaste tanken att gå eller de tjejgäng som har en bredd av storlek större och går tillsammans 3 st i bredd för att inte ens ha en uns om att gå till sidan när dessa aktiva löpare ska förbi...men visst är det bra att alla människor av olika sort valde att hitta sig till loppet men förnuft och ärlighet är ju också bra egenskaper...
2013-04-28
20:40:08
klassåterträffen...
...blev mer en diss än en hiss!
En olustig känsla infinner sig i kroppen när man hamnat med ett glas fusk champagne i en lokal dukat för 100...runt omkring ser man det ena ansiktet efter det andra som inte blivit helt annorlunda på 10 år. Det är reunion och alla eller ja de som va på plats från 9:onde klass verkade laddade...inte alla men framför allt inte jag. I det stora hela så hade 6 st från klass 9F hittade sig tillbaka till Karlshamn...och visst kände jag igen mina gamla klasskompisar och visst var det kul att ses, men jag hade hellre föredragit detta under ett lättsammare förhållande...en 3-rätters middag som får allt annat än halv8 betyg...visst parmaskinka är ju modernt och förmodligen en lyxig förrätt för vissa och visst är det kul med buffè för...men vad hände med efterrätten?! chokladpudding...är det ens en tillåten efterrätt i ett sådant här sammanhang...jag kunde likväl tagit med mig en egen pulverpåse och blandat lite chokladpudding, verkar som det varit en ekonomisk insparing! Egentligen borde jag väl inte klaga när inte efterrätt är min starka sida just gilla mässigt, men en kommentar var det absolut värt...alkoholen flödade, men jag bestämde mig efter ett glas fusk champagne och två cider att nu fick det nog räcka med den varan...det blev liksom inte en bättre situation. Jag får väl inflika att min champagne inte smakade diskmedel eller om det nu va tvättmedel som den alkholfria Kasson fick...hon var förnuftig men fick ändå ett sämre alternativ...märkligt! När de glada och tajta 87:orna dansade loss och hade trevligt kastade vi in handduken och ännu en gång upptäckte jag att högstadiet nog inte va en bra tid i mitt liv...Men vistelsen i Karlshamn var inte bortkastad tid för det, nej! Jag fick dejta 4 barn och träffa 2 likåldrade människor som jag faktiskt trivs att umgås med...
Imorgon stundar en viktig dag i mitt liv...eller nej inte i mitt liv som helhet men viktigt för mina betygs skull. Lärarbesök på det stället där jag hänger med mina kompisar mellan 1-3 år...jag vill väl inte påstå att jag är nervös så att jag inte kan sansa mig, men tummarna hålls och jag hoppas på bästa dagsform från alla inblandade!
Imorgon kväll är det invigning av något alldeles speciellt...det är dags att världen får en alldeles färsk och inspirerande blogg från företaget...där olika skribenter kommer att medverka, vilket bl.a är vår egna kändiskrönikar Elin Iversen...ett spännande namn just nu! Vill ni få en försmak så är ett besök på Magdalena Graafs blogg något jag varmt rekommenderar...
2013-04-23
20:34:33
en paus...
...är något som verkligen skulle behövas!
Bara en dag eller nåt i den stilen, alltså inte mer då öka stressen i kroppen...Jag tror att högskolan skämt bort mig i ledighet och så kom VFUn, inte många minuter över på dygnen helt enkelt! Eller så har jag planerat mitt liv fel, tror det ligger lite poäng i det, men lättare att skylla på attt någon annan lagt upp ens vardag fel...
Vi har haft nattgäst över helgen och det var ingen mindre än minimannen, en helg i toppform helt enkelt. Man hinner med en hel del med en 3-åring på en helg, vi har haft playdate i tivoliparken där vi matade ankor, hade picknick och hängde på lekplatsen med resten av barnen i Kristianstad...dagen tog ju liksom inte slut bara för att vi hängt i tivoliparken. Nej, vi åkte vidare till Åhus för att äta glass (läs strut) minimannen är bestämd och ville bara ha kex...tanken var att vi skulle titta på båtar och det kan man väl säga att vi fick om man räkna den lilla ekan som låg och guppade på vattnen. Spännande även det! Och som om det inte var nog tog vi tillfälle att besöka maxi där minimannen lyxade till det med att åka kundvagn med inbyggd bil...att vara född på 80-talet har sina nackdelar! Vi lyxade till det med korv och mos, då det är ett säkert kort hos minimannen men det var trots allt lördagsgodiset som låg i fokus...en populär tom&jerry påse som även fanns under min barndom dock med ett annat innehåll. Efter en sån fullspäckad dag är det ju totalt onödigt att slösa bort nästa dag, kl.6 vaknade vi upp bredvid en glad kille då gör det inte så mycket vad klockan är men tacka vet jag Ipaden...för att inte vara för rastlösa tog vi oss till ännu en spännande lekplats men denna gången i Tollarp. Lyckan va total :)
Gårdagen bjöd på ännu mera Willehäng då mini blev hämtad på dagis av mie och fivvip...fika på stan och ett besök på granngården där vi inhandlade en gigantisk spann med fågelmat, tydligen minsta storleken 5 kg och vi kan göda hela landets fåglar. Fågelmaten skulle användas till mina nya kompisar mellan 1-3 år vilket kommer att bli ett spännande inslag :)
Vill bara slå ett slag för vårt lokala maxi som blivit oerhört kändistätt på senaste...ena handbollsspelaren efter den andra och är det inte det ser man tränaren själv...jag va inte negativ mot maxi innan och sämre blir det ju inte!
2013-04-18
18:21:11
ibland orkar man bara inte...
...med sig själv!
Imorse va det en sådan morgon...känslan sa att jag skulle gå tillbaka och lägga mig för morgonen funkade inte och jag kunde till och med bli en fara för mig själv och andra. En armbåge i dörrkarmen är ju aldrig en skön känsla, som fortsatte med att tallriken med morgonens frukost ramlade ner i diskhon och frukosten blev genast blöt...i samma ögonblick varnade Filip mig för kaffekokaren, vilket jag har full förståelse för. Senaste insidenten med kokande kaffebönor på hela mig och köket är inget som vi vill se en repris på! Efter dessa morgoninsidenter har dagen gått i ett lysande skick...än är den inte slut men jag håller mig till en bra bana resten av kvällen.
Den lilla frånvaron från bloggen har att göra med mina nya kompisar mellan 1-3 år...från självstudier till förskoleVFU gör även min kropp lite chockad, tiden liksom inte räcker till. Säger jag som inte har ett ända barn i hushållet...men det blir tajt om tid i alla falla. Snart har en vecka gått med kidsen och då återstår två, jag känner redan nu att jag kommer sakna de små liven. Vi har projekt naturvetenskap med inriktning på djur, kan tänka mig att det låter spännande. Igår hittade vi en skalbagge som vi både tittade på och släppte ut...idag har vi varit på djurjakt, trots mina intiativ att hitta små kryp är det inte min grej! Jag ryser och vill helst inte röra men kidsen tycker det är spännande och vi gör det tillsammans...största grejen just nu är påfågeln. Jag är glad att det inte är ett kryp men fåglar kan också bete sig märkligt ibland. Min plan från början va änder, hästar, får och djur i den stilen...men om man ska få med sig kidsen är det bäst att lyssna på dom!
För att inte sakna det där med kidsen för mycket över helgen lånar jag hit minimannen, premiär för övernattning i den nya lägenheten som inte är så ny längre. Det ska bli spännande :)
2013-04-09
14:08:51
ännu en ny fas
...det är tydligen mycket som ska hända när man passerat 25!
Jag har nämligen skrivit mitt livs första CV, nu är det dags att ta ett steg ut i verkligheten. Min erfarenhet av CV är bara att läsa dem och de personliga breven, det kan ju va ett rent nöje. Jag hoppas att jag lärt mig av alla andras misstag, för frågan är väl om det verkligen är intressant om jag tittar på nyheterna och inte dricker någon alkohol om jag ska söka jobb till ett cafè?! All information som inte rör arbetet har jag alltså utelämnat. Varför har jag då redan skrivit mitt livs första CV när inte min examensdag är förrän 2015? Sommaren kommer jag ju agera lite av varje på företaget, tryggt och bra. Men skolan erbjuder så mycket självstudier att jag känner mig stressad av risken att bli rastlös, så nu är det vikariepoolen som verkar vara grejen! Och ju mer erfarenhet man har i livet, desto bättre bör det vara.
Annars går mitt nya liv helt enligt planerna, målet är träning 2 gånger i veckan och vardagsmotionen på det! Veckans första pass har precis passerat och det känns toppen :)
Nu är det VFU mål och projektplan som ligger i fokus samt lite tvätt, förhoppningsvis är jag rätt ute så att jag inte tallar på någon annans tid. Antar att sådant inte uppskattas av övriga grannar...
2013-04-05
17:56:22
det nya livet
...har börjat, ett års träningskort har tecknats!
Och detta kan sluta precis hur som helst...i tisdags var det inte bara pappas födelsedag utan dagen då mitt nya liv fick en ny start. Ett nytt steg som jag varit inne och tassat på fler än en gång i mitt liv, men som alla andra gånger känner jag att taggningen är total som alltid i början. Men denna gången ska jag försöka göra på nåt annat sätt för att behålla taggningen för träning, jag har börjat på ett positivt sätt med träningskompisar. Jag tror på att inte vara ensam utan ser hellre att jag blir tvingad till träning av någon annan, eller tvingad ska jag inte kalla det men vem vill vara den klena som bangar att träna?! Två träningspass har skrivits in i livet, ett halvt och ett helt. Inte nog med detta stora kliv så har inlinesen invigds, vilket är en positiv träningsform och även ett transportmedel för att komma från punkt A till punkt B. I samma stund vill jag skynda på Kristianstad kommuns gatusopare att få tummen ur och få gatorna grusfria, mest för att kunna ha livet i behåll.
En vit helg har passerat något jag inte är negativ, utan ser det mer som en positiv knuff i mitt nya liv. Trots mitt positiva uttalande till det vita, så ska det ändå bli mycket trevligt med 21-årsfest imon!
Alla dessa så kallade självstudiedagar börjar ja numera drukna i, förra terminen fick man va glad att man inte drunknade i en stressig skolvärld. Denna terminen har det hänt nåt märkligt, då det lyser självstudier något som jag uttnyttjar på det sätt jag gillar. I onsdags var det roadtrip till stens huvud, kiviksmusteri och en sväng i tivoliparken kan ju inte annat än att uppskatta dessa dagar jag fyller ut mina självstudiedagar med!
Lägenheten kallar på städning så det finns inte mer att göra än att slå slag i saken...
ett av mina odlingsprojekt...detta är en framtida tomat!
2013-03-31
22:02:33
Påsk en högtid
...som inte firas fullt lika aktivt som jul, vilket mest ses som positivt då julen är stressens högtid!
För att inte komma allt för långt från ämnet tillbringades min långfredag i det gula varuhuset, för att vara mer exakt befann jag mig i Ullared! Och jag kan tillägga att vi inte va ensamma på plats...tanken att shoppa va det mer än vi som hade som mål. Det var trångt, jag vill säga något av det värsta jag varit med om. Mer shopping kommer det att bli men dock inte i påsktider...hemmet har numera fått nya handdukar och stekpannor vilket är en positiv detalj! Det gula varuhuset är ett fenomen de flesta känner till, då kanal 5 hjälpt till att informera om detta. Även under gårdagens jobb kom detta på tal med kollegorna och en av de manliga kunderna var inte sen att lägga in en kommentar om att han kände samtalet hemifrån!
Gårdagen tillbringades i vanlig ordning på företaget för att ta den blänkande bilen till staden som jag tillbringade min uppväxt i. En date med minimannen stod på schemat, men även en date med en något mindre filur och hennes familj. Kul med alla dessa kids som föds till världen! Jag och minimannen hade något form av testa på alla cyklar och bilar från förrådet eftermiddag, han var nöjd och jag hade kul så vi hade det bra! Och som pricken över i:et tändes grillen, jag hoppas på mer av den varan i sommar :)
En dag kvar av påsken återstår och då slår vi på stort med att gå på påskmiddag! Vilken helg, jag känner mig sund :) som en liten parentes har inlinsen varit ute på premiär, jag hoppas på mer sol och mindre grus på vägarna!
2013-03-25
22:21:00
livet som 26
...har ännu inte varat i allt för många timmar, så jag ser mig som 25 tills jag kommer i ordning med de nya siffrorna!
det har varit firande i dagarna två! Lördagen bjöd först på 6 timmars jobb...på företaget har även den mycket tråkiga och hemska händelsen framkommit, att allas vår Irene lämnat denna jord. Visst har det varit lite sorg på företaget för hon har ju ändå haft en roll, som en av de bästa stammisarna. Kvinnan som gärna sjöng en sång, hjälpte till med skadehantering av personalen, kunde 10 språk, ville gärna tända ljusen och vara allmänt hjälpsam. Tankarna har gått till krutkvinnan Irene...
Lördagen va det festligheter inbokat på lasarettsboulevarden, vänner i massor vilket betyder fantastiskt sällskap! Fina och grymma presenter hade dem med sig! Mitt nya aktiva liv ska börja, finns liksom ingen återvändo nu är mattan, balansplattan, träningstidningen och barsen här och jag har alla möjligheter att börja till beach 2013. Min ipad, ja läs MIN ipad jag kan inte få nog av att visa min glädje över denna investering, den har fått tillbehör av en oerhört praktisk penna. Jag har skaffat ett beroende som jag inte hade behövt, men för att spara ryggen i denna ålder är det en bekvämlighet sak att kunna luta sig tillbaka i soffan när jag vill läsa bloggar och annat spännande som finns att göra. Något mindre roligt va den lilla påhälsning kl.22.55, det va ingen mindre än väktaren...detta är första gången något sånt drabbar oss och vilken tidpunkt! Nån granne hade förmodligen en dålig dag och pallade inte trycket från musiken som inte hördes ut i trappen, NEJ för det gjorde den inte det höll väktaren med om, sen att isoleringen mellan lägenheterna inte är på topp är ju sin sak men man är ju väldigt välkommen att komma in själv och säga hej också annars har man nog inte i ett lägenhetshus att göra...men men alla är vi olika och vissa har förmodligen inte fått någon vettig uppgift i livet förutom att störa sig på andra! Men det får bli festpaus för en helg i alla fall och då är det inte för grannens skull utan mer för min egen kropp och själs. Sammanfattningen av kvällen var ändå på topp!
Pensionär som man är vaknar jag 6.20 på självaste födelsedagen, kan det vara en tidsintällning i kroppen eller är det min ålderdom som gör sig påmind?! Jag låter det vara osagt och avvaktar på vidare morgonbeetende. Efter gårdagens klagomål var det inte värt att börja röja i denna arla morgonstund men kl.8 va det på sin plats att lägenheten fick sig det utseendet den är värd att ha...För att vänta in dagens gäng med en något mindre ålder! Vi åt gelatoglass som "putade eld" och det va "longer" i lägenheten lyckan var total :)
Trots åldersökning finns det inte paus i livet...skolan kallade och det var småkryps jakt, vilket jag ställde mig negativ till när de dessutom skulle flytta in i lägenheten. Skadedjur vill man ha bort och inte in, men för en gång skull kan man glädjas åt kylan, då inte de otäcka krypen vågar visa sig ännu, det blev alltså inte mer levande än mig, Filip och växterna i hemmet! Projekt 2 var att plantera fröer i vår närhet, jorden tyckte läraren att man kunde ta utifrån. Jag ansåg att det inte skulle se bra ut om jag smög runt i rabatterna för att få med mig jord in så jag inhandlade mitt livs första blomsterjord, kan innebära en del vuxenpoäng! Även en lime inhandlades i hopp om att ett en kärna att plantera, sannolikheten är liten men den va tom på kärnor...istället fick det bli gurka, kvisttomat och tulpan. Tulpanens frö kallas nog för lupin men google hade inte de bilderna jag hade behövt för att vara säker på att jag valt rätt del av tulpanen att plantera...men det återstår ju att se!
2013-03-15
16:59:00
studentlitteraturen är inte vad den borde vara
...och då menar jag naturligtvis att den borde vara på ett språk som jag kallar för svenska!
84 sidor och jag har inte ens börjat ta mig framåt, detta kommer förmodligen bli en utmaning jag kommer att ge upp efter någon sida. För mig är det obegripligt varför ett svenskt författarpar ger ut en bok på engelska men inte svenska. Ekvationen går inte ihop och för tillfället är det, det min koncentration hamnar på. Jag nöjer mig inte med argument som att det måste vara engelsk litteratur i kurslistan, ska det var engelska ska det va på riktigt och boken ska inte vara skriven av svenskar...
i-landsproblemen växer på hög!
2013-03-14
15:04:00
jag kan cykla...
...det är bara det att jag undviker det!
Sen jag flyttade till det skånska landskapet har frågan om min förmåga att cykla kommit på tal både en och två gånger. Kan Mie verkligen cykla?! Ja trots motorisk nedsättning, den motorsika nedsättning är mitt eget och säkert andras sätt att se på min motorik. En sköterska och sjukgymnast har också nämnt någon detalj om att den kanske inte är hundra procentlig, men det är inte i den form så att det kallas för handikapp. Det märks ju framför allt de få gånger jag varit på friskis och svettis medelpass, för övrigt en träningsform som inte passar mig. Jag jobbar helst med en del av kroppen i taget, där det inte är motoriskt påfrestande. Passande ämne då det är på tapetern i skolan just nu, motoriska övningar är viktiga, då det kan påverka framtiden. Jag fick väl för lite stimulans när jag va liten, liksom tvingades dricka mjölk. Mindre mjölk och mer motorik övningar och jag hade förmodligen haft ett enklare liv, men det är ilandsproblem uppväxten var det inte nåt fel på annars!
För att inte trilla för långt från ämnet, det är cyklingen som intresserar många. Min historia med cyklar inblandat har bara gått i en negativ bana. Det började redan när jag fick en cykel utan fotbroms, så här i efterhand var inte beslutet helt klokt att ge mig denna typ av cykel. Men framför allt inte att provcykla den i nedförsbacke, något som resulterade i krock med sten och träd och fall i brännässlor. Andra gången körde jag sönder ett staket där hemma vid lekplatsen. De ända cyklarna jag har trivts på är variant mindre dvs bmx, minicykel och sparkcyklen som är en favorit. Oturen med cyklarna slutade inte när åren gick, tvärtom det handlar om tecken på att jag inte borde hantera cyklar. 2 cyklar som har blivit snodda och nu har låset rostat alternativ frysit fast. Cykling kommer hedanefter endast ske i krissituationer där andra alternativ är uteslutna. Men så länge hoppas jag att låset på cyklen håller sig i det skick det är, jag kan inte ta den och ingen annan heller. Verkar förnuftigt! Dör jag i förtid blir väl det på en cykel...
2013-03-12
19:51:51
En förändrad vecka!
...det är inte alltid det blir som planerat, en fullspäckad vecka blev till en mer chill vecka!
Två lärare sjuka, vilket innebär två föreläsningar mindre, ingen stress med engelsk litteratur vilket jag inte ser som
något negativt! Synd för de som är sjuka men det finns möjligheter att det stoppar andra sjukdomar som man får av stress. Min engelska förmåga är inte i toppform, jag skulle vilja säga inte i form för litteratur läsning. Jag kommer att göra allt jag kan för att få någon insikt i texten, att inte utvecklingen gått längre fram så att man kunde skannat in texten och fått den översatt.
Med ledighet innebär det även tillfälle för shopping! Dagens inköp en IPad, hemmet är nu utrustat med diverse nödvändiga Apple produkter. Vilken glädje på lasarettsboulevarden!
Imorgon blir det morgon powerwalk till förskolan om vädret är på min sida!
2013-03-10
19:55:00
24 timmar kan vara för lite!
...bloggen lyser med sin frånvaro, liksom allt mitt bloggläsande!
Den senaste veckan eller jag vill säga de senaste veckorna har mina dygn förkortats med några timmar känns det som, eller så har det helt enkelt varit för mycket att göra och tänka på. Det är ju skola, jobb, socialisering och en del självstudier som kretsar under dygnets timmar. Jag tror självstudierna tar mest tid, det är då jag åker till Malmö och shoppar, tar en lunch på stan eller gör något annat som också är väldigt utvecklande.
Nytt på skolfronten är en ny praktikplats spännande och utmanande, men hade jag fått bestämma hade jag varit kvar på min förra. Perfekt gångavstånd och en bättre avdelning är nog inte så lätt att hamna på igen. Fördelen med att ha en närliggande förskola är att man får mer sömn och dessutom slipper man gå vilse. Trots att jag kollat upp förskolan med bil och hjälp av Filip blev det genast ett problem att hitta, kanske inte helt oväntat med tanke på mitt lokalsinne. GPSen på telefonen hjälpte mig genom landsväg och åker, men jag hittade och 10 minuter försenad anländer jag till kidsen. Får säga att jag ändå blev imponerad av min förmåga att inte bli mer försenad!
Det är mycket som kretsar runt skolan nu. Fredagens examination kunde minst sagt jämföras med mötet med någon av de mest speciella kunderna på företaget. Jag menar ju självfallet inte mina studiekamrater utan läraren, handledaren kalla henne vad man vill men vi sjunger inte samma melodi. De som är mest negativa har gjort bäst ifrån sig, jag är inte riktigt beredd att hålla med. För mig handlar det mer på vilket sätt man gör det. Vi fick en diss av läraren och en och annan hiss av studiekamraterna, läraren har svårt att peka på den svaga punkten men hon menar att det hon säger är rätt.
En bra avslutning på veckan resulterade i ett besök hos minimannen som alltid sprider ny energi och glädje! Minimannen som blivit större på bara nån vecka, det sprutar ord ur munnen på killen. Det är så kul att höra på allt nytt som dagens favorit ord "bajsumpa bajsumpa"... :)
2013-03-03
17:43:40
tillbaka i verkligheten
...4 dagar i Trysil gick lite för snabbt, men riktigt bra!
Starten på resan kunde ju börjat bättre om inte mina klantnerver hade visat sig, en armbåge i kaffekokaren och olyckan är ett faktum. Ett golv, en gardin, en matta, ett element och x antal skåpsluckor behövde helt plötsligt saneras och en brännskadad fot. I princip kokande kaffesump över hela mig, det va inte bara den förbannade saneringen av inventarier som behövdes göras, även jag behövde saneras och allt detta 20 minuter innan avfärd. Jag är inte nöjd med min klantighet, men jag klarade i alla fall resten av resan smärtfritt!
Sol, vindstilla och riktigt bra snö mer kan man inte begära när man anländer till ett snölandskap. Min tanke att åka skidor i blindo infann sig redan innan första åket, vilket även blev en verklighet. Min syn blev helt plötsligt nästan perfekt, jag såg det jag ansåg mig behöva se och nu är det ju inne med så färgglada kläder som möjligt, vilket jag bara ser som positivt. De nya skidglasögonen lånades ut och jag fick användning av mina kidz goggles i rött. En semester till Trysil är så mycket mer än bara skidåkning, bara afterskin är en viktig och stor del. Att vara "ute" och vara klädd i vinterutrustning sådär lagom trött är egentligen inget man kan jämföra med en vanlig utekväll. En ny skidresa hade varken jag eller mitt knä bangat för. För visst har mitt knä skött sig lika exemplariskt som resten av kroppen! Inte en vurpa har infunnits sig trots min hastighetsmätning på 56.4 km/h, kaloriförbränning och antal fallmeter har gjorts statistik på.
Hemresan gick bra med bilköer och annat man får räkna med när man är ute på de svenska och norska vägarna. Så nu är man tillbaka till verkligheten och det känns knappt som man varit ute på resande fot i ett annat land. Men ögat är läkt och jag kan se färger och konturer, vilken lyx!
För att inte komma ifrån semesterfirandet allt för mycket blev det en trip till väla och ikea för lite shopping. Kvällen kommer gå i ensamhetens tecken med chill och tvättvikning...
2013-02-24
07:37:00
vi drar till fjällen
om mindre än 2 timmar, semesterkänsla infinner sig i kroppen!
För att uttnyttja alla timmar i veckan var det jobb kl.6 igår morse, det är något spännande som händer på företaget lite titt som tätt när man öppnar upp stället. Arbetstiden är kl.6 av en och flera anledningar, det finns en del att förbereda inför kundernas inträdande. Frukost och allt vad det innebär står i fokus, men som en liten bonus är dörren upplåst från det att bullarna kommit innanför dörren. Jag anar att detta inte händer överallt, då det kanske till och med inte går. Men det jag vill komma till är förgivet tagna människor, "här är jag och bara jag får mina bullar så bryr jag mig inte om så mycket annat". Som sagt detta är ett vanligt fenomen, gårdagens konversation med en kund kl.6.30 är en just en sådan kund jag pratar om...Eftersom vi missat låsa upp den ena dörren tar sig kunden till den andra som är upplåst, kreativt kan tyckas.
-jag vill ha 5 bullar
-okej, vilka vill du ha?
-den mörka där och har ni inte vanliga?
-jo, jag har inte hunnit packa upp dem ännu men jag ska hämta till dig! Vi öppnar egentligen inte förrän kl.7, så det är därför jag inte hunnit det...
-jag har jobbat natt och jag tänkte jag skulle handla bullar nu!
visst visst det är trevligt och tacksamt att du väljer att handla på företaget, men jag kan liksom inte gå inte på maxi en halv timme innan öppning. Och skulle jag kunnat hade jag varit tacksam och inte bara tagit det förgivet!
Detta är bara en liten parentes i tillvaron, jag kallar det egentligen i-landsproblem. Det är spännande att möta alla dessa människor, inte bara spännande det är oftast väldigt trevligt också. Jag är nöjd med min jobbtillvaro, möjligheten att inte jobba alltid utan kunna kombinera livet med en hel del annat är en bonus. Men något som är prioriterat i livet är att ha så lite dötid som möjligt!
En date med en söt kille var också prioreterat igår, killen som ger ny energi och glädje varje gång vi ses!
Kvällen slutade för mig som ovan glasögon användare inte på topp, förr när jag antingen såg bra eller när linser fick användas var det inga problem om jag råkade små somna på soffan. Men det är absolut inget jag rekomenderar med glasögon, när man somnar på sidan. Det gjorde och gör ont på näsbenet vilket skit.
Nu struntar jag i mina i-landsproblem och hoppas på en solig och sjukhusfri vecka i Norge!
2013-02-21
21:40:00
ett virus på ögat
fick ett virus på ögat som var på besök i sisådär några dagar!
Ett virus som orsakar linsvila en vecka framöver, självklart är det veckan när vi ska åka skidor. Men det tillhör väl att någon form av kroppslig defekt ska existera när jag har pjäxor och skidor på. Ett par nya jag vill säga enorma skidglasögon är inhandlade mot min vilja, mina förra som endast är använda en säsong är verkligen inte för välanvända. Men juniorgogglesen har inte utrymme för ett par glasögon, risken verkar vara för stor att åka utan någon någon form av ögonhjälp. Jag är inte direkt nöjd, men jag väljer att gilla läget. Jag ska trots allt på semester om exakt 3 dagar!
Det är Trysil som står som måldestination, andra skidresan för året och jag har varit på rehabiletering. Jag känner att jag kommer att hålla även denna gången, trots att jag kommer att möta och förmodligen åka på olycksplatsen för förra årets knäskada. Jag är inte rädd! Jag tror på fokus och orädsla.
2013-02-19
19:40:00
standardavvikelse...korrelation...variationsvidd...
uttryck som anses vara en allmänbildning, jag kan inte vara beredd att hålla med dagens lärare!
Sex timmar på högskolan kan tyckas simpelt att ta sig igenom, men nej inte idag och framför allt inte med dagens föreläsningar. Spännande när det uttrycks att klassen tycks vara en tyst och inte så pratsam klass, för visst borde vi slutat vara blyga förvarandra såhär ett och ett halvt år senare. Vi är ingen tystlåten samling om det det är de rätta förutsättningarna, men visst kan det vara lite obekvämt att säga sin mening om man blir dissad. Att vara kritisk är viktigt, den uppmaningen var i princip föreläsningens första mening, går man i fjärde terminen ska man minsann inte bara lita på det som sägs. Men att vara kritisk är inte lätt när allt man säger inte stämmer överens med det lärarens åsikter. En förmiddag som väl va spännande på sitt sätt, men lärorikt vill jag inte kalla det. Ibland är lunchpaus mer välbehövligt än andra dagar, idag var en sådan dag. Eftermiddagens föreläsning med overhead läraren, mitt största orosmoment var min halvblindhet för utan linser ser jag tusan inte så bra. Och i samband med en overhead som inte har det skarpaste läget kan situationen nästintill bli ohållbar, men jag fick välja en plats närmast läraren. En plats som inte alltid ses som positiv, jag vill nästan säga aldrig positiv förutom när man har synproblem. Jag vill absolut inte nedvärdera mitt kommande yrke, men visst tusan behöver man inte kunna statistiska termer och konstiga uträkningar för att jobba som förskolelärare?! Idag var det inte jättekul att vara student jag som brukar trivas som student, men allt är ju inte guld som glimmar...
Numera är jag halvblind, så hälsar jag inte på personer jag känner så har det inte med en otrevlig sida att göra utan på grund av att allt runt omkring har fått en suddigare sida. Ett besök hos min trevliga optiker var på sin plats, efter lagom mycket linsproblematik ett tag. Min optiker är en man som kommer ihåg var jag kommer ifrån och vilka arbetstider jag hade för 3 år sedan, jag uppskattar att han har ett bra minne och bryr sig. Någonting på ögat som inte ska va där, va där ändå...så nu väntar återbesök och linsvila. Min negativtet till glasögonen är stor men i studenttider känns det knappt som jag har något val, för jag vill gärna inte sällskapa med läraren genom att sitta längst fram i klassrummet för att jag är i blindo.
